Ensamhet, dumhet

Jag är inte ensam. Men ändå så sitter jag här ensam en torsdagkväll klockan 01.40 medans mina vänner är i huset bredvid och partajar. Jag har valt det här, det har jag nog.
Jag vill gå tillbaka cirka 1½ månad i tiden, då var det kul. Nu är jag mestadels bitter. Bitter över inget, bitter över livet. Min självdistans är borta, mitt självfötroende just nu på noll + att jag blev kallad Janis Joplin idag pågrundav min röst. Janis var ingen vacker kvinna. jag har klippt mig och jag har min kvnnlighet kvar.
Jobba imorgon, jobba på lördag, jobba på söndag. Jag jobbar för mycket och idag har jag inte fått min lön. Jag vill dansa bal igen, då var jag snygg! Snygg som aldrig förr. Det var en bra kväll, en kväll som fortfarande är halvdefus och halvhemlig. Ibland tycker jag om hemligheter. Jag har en hemlighet för dom i huset bredvid. Bal helt enkelt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback