Sosse, lögner och mygleri
Jag tycker inte om lögner, falskhet och utanförskap. Därför tycker inte jag om den svenska politiken. Speciellt SSU. Jag har varit medlem i SSU sedan jag var 13 år och varit aktiv sedan 2.5 år tillbaka. Jag har suttit i flera styrelser i förbundet och jag försöker göra min röst, som jag trodde var stark hörd.
För länge sedan trivdes jag som fisken i havet bland alla mina politiska vänner. Saker förändras och jag fruktar varje gång ett tillfälle kommer som innebär att jag måste tillbringa tid med dem.
Jag har egentligen inget emot dem som personer i sig, utan det är lögnerna och mygleriet som jag helst av allt faktiskt vill spy på. Vi politiska arbetarkamrater, värnar om varandra, kramar om någon ifall det behövs. Men i själva verket skulle man spotta på den som ville ha en kram och med ett stort leende på läpparna tänka, " YES! hon är sårbar. Då är jag ett steg närmre riksdagen, där jag kan bli fet och leva på en lyxlön utan att behöva arbeta."
Jag som anser mig sjäv vara en ganska reko sosse kan inte agera mot människor på det sättet. Om någon mår dåligt ger jag den en kram för att det är sånt vänner gör, inte för några feta baktankar. Om jag önskar någon lycka till, så menar jag det och springer inte pådirekten till mina andra sossevänner för att berätta den smaskiga nyheten.
Nästkommande helg, ska jag tillbringa fre,lö,sö med SSU-Östergötland. Jag tycker att det är skit, det är söndag idag och min ångest för på fredag är redan här. Jag vill inte tillbringa min helg med ett gäng "To be riksdagsmän", när jag vet att så fprt jag vänder ryggen till så smaskar dom i historier om mig. Titta där är den stackars tjejen som blev bedragen och dumpad, eller kolla där är hon som åkte på en arbetsintervju till Örebro utan att rådfråga oss och på allvar trodde att hon var ett alternativ till jobbet. Där är hon med för stor käft som vågar säga vad fan hon vill.
Jag blir nog aldrig en rikdagskvinna, ombudskvinna eller statsminister. Jag kommer nog inte att bli mycket alls, om jag har extra tur kommer jag snart att vara klar med gymnasiet. Så därför väljer jag att vara ärlig. Jag tycker att det är jättejobbigt att tillbringa en helg ihop med SSU. Jag trivs inte i sällskapet och jag skulle inte passa in om jag så lärde mig alla kampsånger, motioner och varenda viktigt namn i Socialdemokraternas histora. Men visst fan är jag sosse för det. Och jag tänker inte låta några falska, egocentriska SSUare från Östergötland få förstöra det. För Look Up, jag kan också ta mig till riksdagen....
För länge sedan trivdes jag som fisken i havet bland alla mina politiska vänner. Saker förändras och jag fruktar varje gång ett tillfälle kommer som innebär att jag måste tillbringa tid med dem.
Jag har egentligen inget emot dem som personer i sig, utan det är lögnerna och mygleriet som jag helst av allt faktiskt vill spy på. Vi politiska arbetarkamrater, värnar om varandra, kramar om någon ifall det behövs. Men i själva verket skulle man spotta på den som ville ha en kram och med ett stort leende på läpparna tänka, " YES! hon är sårbar. Då är jag ett steg närmre riksdagen, där jag kan bli fet och leva på en lyxlön utan att behöva arbeta."
Jag som anser mig sjäv vara en ganska reko sosse kan inte agera mot människor på det sättet. Om någon mår dåligt ger jag den en kram för att det är sånt vänner gör, inte för några feta baktankar. Om jag önskar någon lycka till, så menar jag det och springer inte pådirekten till mina andra sossevänner för att berätta den smaskiga nyheten.
Nästkommande helg, ska jag tillbringa fre,lö,sö med SSU-Östergötland. Jag tycker att det är skit, det är söndag idag och min ångest för på fredag är redan här. Jag vill inte tillbringa min helg med ett gäng "To be riksdagsmän", när jag vet att så fprt jag vänder ryggen till så smaskar dom i historier om mig. Titta där är den stackars tjejen som blev bedragen och dumpad, eller kolla där är hon som åkte på en arbetsintervju till Örebro utan att rådfråga oss och på allvar trodde att hon var ett alternativ till jobbet. Där är hon med för stor käft som vågar säga vad fan hon vill.
Jag blir nog aldrig en rikdagskvinna, ombudskvinna eller statsminister. Jag kommer nog inte att bli mycket alls, om jag har extra tur kommer jag snart att vara klar med gymnasiet. Så därför väljer jag att vara ärlig. Jag tycker att det är jättejobbigt att tillbringa en helg ihop med SSU. Jag trivs inte i sällskapet och jag skulle inte passa in om jag så lärde mig alla kampsånger, motioner och varenda viktigt namn i Socialdemokraternas histora. Men visst fan är jag sosse för det. Och jag tänker inte låta några falska, egocentriska SSUare från Östergötland få förstöra det. För Look Up, jag kan också ta mig till riksdagen....
Kommentarer
Postat av: Jennifer
Lycka till Ebba!
Jag vet att du klarar det,
du skulle passa bra i riksdagen :)
Postat av: Anna-biblioteksskitsnackaren
King Ebba! Det är ju så det ska låta. Rakt på sak, ärligt och rätt. Klart du ska till riksadagen...så mycket som du babblar om allt och inget. Dom kan nog behöva dig! Kämpa på och skit i skiten.
see you at ågatan - as usual!
/anna.
Trackback