Ebba för folket

Jag och tre nära vänner till mig åkte i somras på husbilssemester till Västervik. Ni kanske tycker att det lät gay, det var det också. På campingen bodde vi på plats 22, 22.an som vi kallade oss själva. Hursomhelst, på vår resa träffade vi en kille på 16 år som hette Martin möjligtvis Marcus, ett enkelt kap tänkte jag. Tji fick jag när jag förstod att han var mer intresserad av Theresia än av mig, dom bytte tillochmed nummer.
På vårhusbilssemester så var väl det allra största syftet att supa som en riktig Svensson, alltså på BIB. När BIBEN var någorlunda uppdrucken så bestämde vi oss i vår husbil för att ringa till M. jag sliter till mig Theresias telefon som hon just för tillfället hade lånat av hennes far för att hennes egna var på lagning.
jag slår fram numret men får inget svar, telefonsvaren går på och M pratar på engelska, jag börjar prata på dålig, halvfull svengelska:

- Helloo M! Why are you speaking english on your telefonmachin?
It´s 22.an calling. Why don´t you answer? We want to party with you, även att du är 16, din hota thing. Var can we buy cigrattes and sprit, Biben är over. Come here now, eller just call us. Love you very much Love 22.an

Det där beetendet är något jag gör, folk kanske tycker att det är jobbigt men sådan är jag bara.

Det var dock inte det relevanta i historien. Efter ett 5min telefonsvar lägger jag på och frågar Theresia.

- Hur visste du att han hette M Eriksson?
Hon tittade förskräckt på mig och svarade.

- Det gör jag inte.

Det visade sig då att jag hade ringt Theresias pappas kund M Eriksson.
Jag fick då en fruktansvärd ångest och valde att återigen ringa upp.

- Hej M. Jag heter Theresia Törnroth och ringer angående telefonsvaret du har på din telefon.
Jag ber om ursäkt i min väns vägar och allt var ett missförstånd.

Vi hörde inget mer från M Eriksson och idag står Theresias pappas företag i konkurs. Okej det gör han inte alls men ändå.

Ännu idag har jag ångest från denna händelse.