Ebba för folket

Tiden går fort, lite för fort, hinner nästan inte stanna till och bara tänka. Tänka på att jag befinner mig här. Konstig känsla.
hur som helst har jag varit borta i 8 veckor idag, eller jag har varit i London i 8 veckor idag.

Kommer ihåg mitt SMS till Petra när hon fyllde 18. Det hela gick ut på att hon var för gammal för sitt eget bästa så det vore bäst om hon på momangen började pensionspara och köpa begravningsplats. Det var inte så uppskattat.
Idag fyller Petra 20 år. 20 hela år, det var 2 år sedan hon fyllde 18. Hon är nära pensionen nu, visst är hon?
Hon är bitter över att hon är 20 år, singel, arbetslös och bor hemma. Men min Petra glömmer vad hon faktiskt har presterat. Det glömmer hon bort.
Min Petra är bra, hoppas hon får en bra dag. Helst av allt skulle jag velat vara med dig idag.
Grattis då Petra 20 år.

BTW, kan du gå på bolaget åt mig i sommar? Jag råkar ju inte fylla år förens i November?

Jag kom idag osökt att tänka på skolavslutningen i 5.an.
Under min grundskoletid så hade vi alla avslutningar i Törnevalla Kyrka, en liten kyrka strax norrom Linghem, som är strax norrom Linköping. Hursomhelst. Dit fick gå vi ur och skur år efter år och sjunga in sommaren eller julen. 
Men jag kom ju som sagt osökt att tänka på just 5.ans sommaravslutning. Vi fick varje år välja två låtar som alla i samma årskurs skulle framföra på scenen framför allas stolta föräldrar.
Ofta var det "Flaggan vajar på sin stång, lyssna till vår Himnasång." Eller möjligtvis "Blått är mitt hårband, blå är viol, havet är blått." Ni vet.
Detta år valde vi i 5.an att framföra "Sol vind och vatten" Och "I Sommarens soliga dagar, vi sjunga vart vi går HALLÅ, HALLÅ!".   Och oj vad vi tränade, gisses vad alla kämpade med att på rätt sätt gå upp när vi sjöng "Höga berg och djupa haaaava, det är mina. " Och vad vi kämpade med att alla skulle kunna sjunga de snabba verserna i "Sommarens soliga dagar." Det var tre verser i låten och det fanns tre femteklassare detta år, vilket gjorde det vädigt naturligt att man som klass skulle sjunga en vers var.

Efter en tid av svettiga träningar nådde vi äntligen framföringsdatumet, sommarlovet var inte långt bort och de vita linnebyxorna, rosa skjortan och den vedervärdiga rosa mössan var på. Ja ni vet vilken mössa jag pratar om, dom där små virkade som alla hade. Mia hade tillochmed en sån också på femmans avslutning, dock hade hon en svart. 
Hursomhelst: I Femman var vi äldst på skolan, detta betydde också att vi fick framföra våra sånger sist. 

Vi börjar med att sjunga "I sommarens soliga dagar."  5A sjunger första versen, eller ja tre personer i 5A sjunegr första versen, de andra kan inte texten utan tittar istället ner i marken eller försöker nypa stackars Lisa i rumpan. 5B sjöng såklart andra versen. 5B var min klass. Jag sjöng i och vi va väl än 4 personer som mumlade oss igenom texten. 5C var inte heller några hittar. Och sen kom refrängen, den kunde alla, så tre klasser skrek: VI SJUNGA VART VI GÅR: HALLÅ HALLÅ! Jag minns hur min pappa tittade på mig genant, vände sig om för att se om dörren var fri.

Andra låten och "Sol, vind och vatten." Den låten som alla tjejer trodde att dom sjöng så bra, den låten alla killar hatade men tänkte att snart var det lov så nu kunde man likagärna sjunga. Så vi sjöng, Vi sjöng oss igenom "Höga berg och djuupa haaaava, det är mina drömmar." Oj vad vi sjöng. Jag komihåg att jag återigen tittade mot min pappas håll och letade efter ett ansiktsuttryck så stolt. Jag såg inte min pappa på kyrkbänken, han var borta.

Vi fick efter höra att det var det värstaste, falskaste framförande som någonsin varit i Törnevalla Kyrka. Nu iefterhand kan jag förstå varför jag inte såg min pappa så stolt på kyrkbänken.

Jag har en vän. En nära vän som ställer upp i alla lägen. Som om världen sa ifrån. På det senaste har hon inte mått bra, inte alls. Jag känner mig maktlös i en omöjlig situation, jag vill hjälpa. Det är något skumt med stan just idag, det är något som knakar. Jag vill stoppa världen och skrika, skrika att det inte får hända henne, min nära vän, som aldrig gjort en fluga förnär. f Hon skriver om att lågor har släckts och flera kommer att slockna. Mina tårar fylldes, det är nu jag förstår på riktigt att även hennes låga är släckt. Det är grått som om ett moln träffat hennes kvarter. Jag läste att hon hade drömt, drömt om Han, känns som en påle i hjärtat för mig, hur känns det då för henne? Du sa kom tillbaks när du tappat dina vingar och kan gå. Hur ska man kunna hjälpa någon som inte kan göra något åt sakerna som händer själv.  Jag har lärt mig att saknaden är värst när man sovit som ett barn genom en lång kall vinter. Jag ser inte samma person i min vän längre, det gör mig ledsen. Kom hem nu.  Ingen människa ska någonsin behöva gå igenom detta. Och vi glömde våra minnen.  Jag tror min vän kämpar för att inte visa sina känslor.  Det har hon alltid gjort.   Hon har byggt upp en fasad som ramlar sönder nu. När väggarna rasar och jag undrar vad som händer. Och jag vet inte vad jag ska göra. Jag antar att du gömmer dig under täcket nu i natt, denna kalla natt.

Jag ska samla mina krafter och göra någonting stort, för dig, för dig, för dig!

Hur fan vet Facebook att jag befinner mig i England?

Jag och tre nära vänner till mig åkte i somras på husbilssemester till Västervik. Ni kanske tycker att det lät gay, det var det också. På campingen bodde vi på plats 22, 22.an som vi kallade oss själva. Hursomhelst, på vår resa träffade vi en kille på 16 år som hette Martin möjligtvis Marcus, ett enkelt kap tänkte jag. Tji fick jag när jag förstod att han var mer intresserad av Theresia än av mig, dom bytte tillochmed nummer.
På vårhusbilssemester så var väl det allra största syftet att supa som en riktig Svensson, alltså på BIB. När BIBEN var någorlunda uppdrucken så bestämde vi oss i vår husbil för att ringa till M. jag sliter till mig Theresias telefon som hon just för tillfället hade lånat av hennes far för att hennes egna var på lagning.
jag slår fram numret men får inget svar, telefonsvaren går på och M pratar på engelska, jag börjar prata på dålig, halvfull svengelska:

- Helloo M! Why are you speaking english on your telefonmachin?
It´s 22.an calling. Why don´t you answer? We want to party with you, även att du är 16, din hota thing. Var can we buy cigrattes and sprit, Biben är over. Come here now, eller just call us. Love you very much Love 22.an

Det där beetendet är något jag gör, folk kanske tycker att det är jobbigt men sådan är jag bara.

Det var dock inte det relevanta i historien. Efter ett 5min telefonsvar lägger jag på och frågar Theresia.

- Hur visste du att han hette M Eriksson?
Hon tittade förskräckt på mig och svarade.

- Det gör jag inte.

Det visade sig då att jag hade ringt Theresias pappas kund M Eriksson.
Jag fick då en fruktansvärd ångest och valde att återigen ringa upp.

- Hej M. Jag heter Theresia Törnroth och ringer angående telefonsvaret du har på din telefon.
Jag ber om ursäkt i min väns vägar och allt var ett missförstånd.

Vi hörde inget mer från M Eriksson och idag står Theresias pappas företag i konkurs. Okej det gör han inte alls men ändå.

Ännu idag har jag ångest från denna händelse.

Sitter här med Madde och börjar osökt att tänka på förra årets första delfinal i Meldoifestivalen. Jag tvingade mina vänner att festa med mig och titta på detta underbara program. Efter ett par drinkar så tycker jag att alla bidrag är så bra, så jag ringde och rösta på alla. Det känns lite dumt nu i efterhand.

Jag har ju glömt att berätta. Harry ringde i söndags och ville träffas på King´s Cross. Han tog en bild på mig och Stina när vi ändå var där. Den där Harry alltså, vilken liten filur.
Varför jag inte har någon bild på honom? Han hade en dålig ärrdag.

London, crawls back to work.

Fy fan vad arg jag är på dessa töntiga britter. Det var lite snö kom över det. Jävla töntar.

---

Har haft utvärdering nu, efter 27 dagar. 27 fatta grejen. Allt var bra, dom var tydligen supernöjda, jag är superförvirrad.

Jag vill även dela med mig att idag har jag för första gågen ätit sushi. Det var skitgott. Ja ni hörde alla som trodde bättre om mig, en riktig köttätare som jag är. Jag tycker om Sushi.
Förlåt Stina men jag kunde ju liksom inte tacka nej.

Har funderat en månad. Nu kommer det.

Årets självklara-  Studenten
Årets låt - We like to party.
Årets nykomling- Lexus
Årets resa- Prag
Årets Happening-  Balen
Årets silver- LHC
Årets comeback- Loviza
Årets 18årskalas- Mys
Årets duett- Ebba och Anton Eve of destruction 
Årets Besvikelse -  Sjukdomar
Årets lov- Sommarlovet
Årets klädsel- Balklänning
Årets Konsert- Lasse Winnerbäck 23/8
Årets gladaste- Körkort 23 Jan
Årets inneboende- Theresia
Årets dryck- Öl.
Årets chock- Hannes till Norge
Årets ursäkt- Jag luktar väl inte rök? Jag har varit med Kompisar.

Årets great dissapointment mister bond - Leo
Årets place- 55.an och Himnabadet
Årets lammkött- Adam

Årets We were on a break- Natty och Tobbe 

Årets best days ever- URF 
Årets mobbning- Årsboken
Årets kroppsdel- Trasiga fötter på studenten.
Årets kroppskada- Bestående ärr på vänstra vristen efter olycka med rakblad.
Årets bussbeställare- Täss
Årets häng- Stångån, Yngves.
Årets serie- How I met your mother.
Årets alltid för full- Hannes
Årets uteservering- My
 

Min mor min älskade mor. Jag skäms inte över min mor, jag saknar min mor.
Men mor om du läser detta, så blundar jag för att du har Facebook.

Som ni kankse förstår så är tilda bäst, aah.. det är hon!!
Hon har fixat min blogg och är skitsnygg, är du också de?
RING HENNE ISF!

Hon är i aspen nu, men kommer hem 2 april..
snygg är hon också, glömde jag de?

http://theamericanway.blogg.se/




haha, Hej ebba!

Sover hos dig på din nåder. Rör dig fast jag inte får det Önskar att jag bara drömde. Att det var en vanlig söndag Måndag morgon förra året. Ångrar hela förra året Ångrar att jag aldrig svarade. Att jag bara lät dig vara Samma nätter väntar alla. Utan dig är alla kalla Långa mörka utan sömn. Du ligger med nån annan tönt * Den här stan är ägnad dig. Alla gator hånar mig, Och mina tårar din stad vet att allt är alldeles för sent. Jag vet jag har mig själv o skylla. Har vetat det varenda fylla. Varje gång jag skakat hem o längtat efter dig igen. Alla filmer alla böcker handlar om dig. Alla ryggar tillhör dig tills jag går fram ”Förlåt jag trodde det var nån annan.”

Jag skriver for att meddela att allting ar val.
Jag har funnit ro.
Jag uppdaterar mer imorgon.
All fred / London.